När Marbella mötte Atelier Torbjörn Tillander

Har du någonsin besökt Atelier Torbjörn Tillanders affär på Glogatan 1 i Helsingfors? Har du slagit dig ner i ”vardagsrummet” och beundrat juvelernas glans? Då har du kanske också blivit erbjuden ett glas champagne. Kanske lät du de mjuka bubblorna smeka försiktigt mot gommen utan att tänka mer på varifrån denna dryck kommit ifrån. Hade du frågat mer om champagnen hade du kanske snabbt förstått att det finns ett samband mellan den och smyckena som står i vitrinerna på Atelier Torbjörn Tillander. Både champagnen som serveras; R.L Legras och smyckena du beskådat tillverkas numera av personer som är i sjätte och sjunde generation i sina respektive familjeföretag.

Det var från detta samband som idéen växte fram hos Marbella-baserade finländaren Merja Rahkola-Toivanen; skulle dessa två företag, med förenade krafter, kunna tillföra något nytt och intressant till en miljö där lyxhotell och restauranger med michelinstjärnor avlöser varandra i överflöd?

Torsdag kväll. Den 4 oktober. Marbella, Spanien.

Lokalen börjar sakta fyllas av inbjudna gäster och medlemmar av exklusiva owners club i Puente Romano. Det bjuds till en början på gurkvatten och när Julien Barbier, som kallar sig bonde i sjätte generation, men som i verkligheten tillverkar en utav världens allra finaste champagner, talat till punkt fylls glasen på med hans produkt. När gästerna skålar och smakar på champagnen för första gången kliver Tina Tillander och Jenny Tillander upp på scenen.

Vi frågar Jenny Tillander vilka saker hon tyckte var viktiga att berätta om ATT i ett sammanhang där företaget var fullkomligt främmande för så gott som alla närvarande?

- Vi försöker alltid lyfta det unika hantverket och den ofattbara förmåga våra guldsmeder har att skapa smycken ur obearbetade råmaterial. För många är det nog svårt att förstå att våra produkter verkligen tillverkas för hand från början till slut. Dessutom vill vi försöka lyfta vår breda kunskap beträffande pärlor, ädelstenar och diamanter. Jag valde idag under min taltur att betona utmaningarna i att urskilja syntetiska ädelstenar från de naturliga, någonting som blir allt svårare i och med att produktionen av syntetiska stenar hela tiden tar stora kliv framåt, även på mikroskopisk nivå.

Och vilket bemötande! Även om det för oss nordbor ibland tar emot att berömma sig själva var det svårt för både Tina och Jenny att sluta le efter att tillställningen tagit slut.

- Jag tror verkligen att man kan bli hemmablind beträffande sin kunskap och förmåga. När man fortsätter att traska i samma spår år efter år blir man kanske lite förblindad inför vad det är för en produkt man egentligen har framför sig och vilken enorm kunskap man besitter, kommenterar Jenny och fortsätter.

 - Jag måste säga att vi blev väldigt inspirerade av att se ett sådant intresse gentemot våra produkter, lokalen var ju så gott som fullproppad och ögonen hos gästerna glimmade ikapp med diamanterna!

Fotograf: Pedro Jaen Lara