Raseborg, Tenala. Klockan är 6.57 när vi stannar till vid vägkanten. Vi är på väg hem till Tina Tillander och vågar inte köra in på gården innan avtalad tid. Vi låter tre minuter passera innan vi går upp för den lilla kullen och in genom altandörrarna till det gamla rustika huset.
Ett dovt skall hörs från insidan, Tina kikar ut genom köksfönstret –vilken tur, hon är vaken.
Inne i huset värmer kakelugnen och det blir snabbt tydligt för oss att Tinas visuella förmågor inte begränsar sig till endast smycken. Huset är byggt på slutet av 1800-talet och var man än låter blicken svepa möts man av vackra föremål, möbler, blommor. I sin enkelhet bildar allt detta en vacker helhet. Kanske man inte borde vara förvånad över att en person som till sitt yrke kombinerar färger och material också lyckas med samma trick i sitt hem, men imponerande är det trots allt.
Dagen börjar så som Tinas dagar alltid börjar, en promenad med 3-åriga schäfern Hessu. Trots att vi redan befinner oss i marsmånad ligger Vikstrandsviken under ett tjockt istäcke. Efter promenaden smiter Tina in i det gamla häststallet på gården för att mata de enda kvarvarande ockupanterna; katterna Mimmi och Greta. Under tiden springer Hessu varv efter varv i full fart runt stallet.
- Han tycker inte om katterna, men vakta måste han ändå, förklarar Tina.
To business. Efter morgonrutinerna återvänder vi till huset och Tina omvandlas till en businesskvinna. Diamanter i öronen, rubeliter runt halsen, en kaffekopp och dagens första e-mail. Sedan lämnar vi Raseborgs lugn för Helsingfors innerkärna och ädelstenarnas skimmer hos Atelier Torbjörn Tillander.
Det som för alla oss andra är ren glamour är vardag för Tina. Vi måste fråga: vad är lyx för dig Tina?
- För mig är lyx att få jobba med detta, säger hon och fortsätter:
- Det är lyckligt att det på marknaden finns en plats för det hantverk vi på Atelier Torbjörn Tillander producerar, att vi har hittat en egen nisch mitt i en mättad marknad. En sorts mikrolyx som allt fler, även i Finland, uppskattar.
- Dessutom är möjligheten till andrum ute på landet någonting jag uppskattar. Vi har alltid haft djur, tidigare även hästar och levnadssättet här ute är en bra motpol till arbetet och pulsen inne i staden.
Att bli Nonna. Den 90 minuter långa bilresan från Raseborg till Helsingfors spenderar vi idag på att prata om djur, barn och andra viktiga saker. Tina har två döttrar, 26-åriga Daniela som studerar till läkare och 23- åriga Jenny som ifjol slutförde sin gemmologexamen i London. Jenny väntar sitt första barn vilket för Tina innebär att hon blir mormor.
- Det är en härlig sak, ler Tina men påpekar också att hon nog kommer bli en jordnära nonna. En som låter barnen göra som dom gör och barnbarnen växa upp utan en ständigt daddande mormor i sin närhet.
- Mitt egna liv pågår ju för fullt, men visst innebär detta ändå en ny fas även i mitt liv. En fas som tyvärr också påminner om mitt egna åldrande. I veckan var jag hos en läkare för att få veta om orsaken till en långvarig smärta i min handled, det visade sig att jag har en så kallad grandma-degeneration. Det är tydligen vanligt hos mor-och farföräldrar som har mycket hand om sina barnbarn. Jag fick det i förtid! Fräckt!
I affären. Det är en vanlig dag hos Atelier Torbjörn Tillander, även om Tina på grund av fotograferingarna sett till att hålla kalendern tom från möten. Kunder kommer in i en lagom takt, så att var och en får en personlig, lugn betjäning. Tinas personal är guld värda och verkar veta allt om innehållet i vitrinerna.
Vi hoppas på att någon långtida, trogen stamkund ska komma in så att vi får veta varför just Atelier Torbjörn Tillander blivit vald som juvelerare.
Bingo!
Antti Suontausta kliver in och lägger fram ett gammalt etui framför Tina, etuiet innehåller en antik brosch från 1930-talet. Någon gång i tiderna är det införskaffat i Wien och har nu hämtats hit för att genomgå en transformation till något mer moderns och användbart. Antti är på andra ärenden också; han vill fylla på fruns samling av grönskiftande tahitipärlor.
Antti, vad är det som gör att du återkommer till Atelier Torbjörn Tillander?
- Jag har kommit hit sedan slutet på 1980-talet och det är alltid lika härligt att kliva in i stämningen på Glogatan.
- Men förutom det älskar jag att ge smycken i gåva. Det leendet man bemöts av då man lyckats skaffa en önskad och uppskattad gåva går inte att mäta i värdet av pengar. Jag tröttnar aldrig på det.
Lunch på restaurang Pompier. Jenny Tillander ska snart gå på sin mammaledighet, men ännu finns det tid för en gemensam lunch. Hur är det att arbeta tillsammans med sin egna mamma i ett familjeföretag?
- Det är en svår fråga då det är så enkelt att jobba med mamma, svarar Jenny med ett brett leende.
- Vi spenderar så mycket tid ihop att alla frågor, stora som små, diskuteras. Vi är väldigt ärliga och raka med varandra. Mamma vill alltid höra mina åsikter, även om de inte är de samma som hennes egna. Vi har blivit bra på att kompromissa under årens lopp.
Jenny säger att Tina är en lojal ledare, en som lyssnar och gärna vill att alla ska känna sig delaktiga i familjeföretaget.
- Jag tänker mig att vi i den aspekten är väldigt lika.
På verkstaden. På eftermiddagen följer vi med Tina till guldsmedsverkstaden, belägen precis bakom hörnet till affären. Det vill säga mitt i de dyraste kvarteren av Helsingfors. Hmm. Tina Tillander, varför har ni inte flyttat produktionen någonstans där kostnaderna kunde vara mindre?
- Ja du, 90 % av smyckena som tillverkas här är unika produktioner som planeras och tillverkas på basem av kundens önskemål, säger Tina och fortsätter
- Eftersom vi vill att kommunikationskedjan från kunden till designfasen till den slutliga tillverkningen ska vara så krokfri som möjligt är detta den optimala lösningen.
Tina besöker därmed också verkstaden så gott som dagligen. Just denna dag har hon ett möte med guldsmedernas arbetsledare Rauno Tynkkynen. Tillsammans går de igenom nya inkomna arbeten, en stor del är annat än nya smyckesbeställningar.
Då Atelier Torbjörn Tillander har en stor, lojal kundkrets återkommer människor till affären även i andra ärenden som till exempel när de vill restaurera ett smycke eller möjligtvis få någonting reparerat eller upputsat för en tillställning. Tina och guldsmederna är nästan magiker när det kommer till att väcka någonting gammalt till nytt liv.
Fem guldsmeder jobbar på Atelier Torbjörn Tillander, deras förmågor och talang fick för två år sedan förflyttas till en alldeles ny verkstad. I anslutning till den finns nu också ett stilrent och ljust ”showroom”, där olika mindre och större tillställningar för kunder frekvent ordnas.
Note to self. Arbetsdagen lider mot sitt slut och vi ska lämna Tina för denna gång, men innan vi går vill vi fråga henne vilka aspekter i hennes liv blivit de allra viktigaste nu när mätaren snart står på 50 år.
Tina svarar
Glädje. Det är så viktigt för mig och har en enorm inverkan på mitt arbete. Tråkiga och sorgliga saker kan man inte undvika, men jag försöker hitta det positiva i allting. Jag tar också hand om mig själv; äter, tränar och är mycket utomhus. Jag tänker hellre framåt än på det förflutna.
Respekt. Jag har en enorm respekt för mina arbetare, de i sin tur stöder mig i vått och torrt. Det är fantastiskt att känna deras stöd i ryggen. Jag har också respekt för Atelier Torbjörn Tillanders långa traditioner och jag försöker ständigt föra dem vidare.
Familj. Det är kanske förutsägbart, men min man och mina barn är oerhört viktiga för mig. De stöder och uppskattar, men ger mig samtidigt plats och tid att fokusera på min karriär. Min mamma Paula lever fortfarande med i företagets vändningar och det är viktigt även för henne. Vi allihop sitter tillsammans i denna båt som är Atelier Torbjörn Tillander.
Tina Tillander fyller 50 år den 16.3.2018. Hon planerar att fira dagen med familj och vänner, kanske även lite arbete. Ingen mottagning.